ALLERGY TEST SENSOR

ALLERGY TEST SENSOR

Allergy Test Sensor omfattar en analys av 113 allergener

I motsats till andra blodtester fäster Allergi Sensorn inte bara blicken på screeningen av IgE (filtreringen av ett begränsat antal av allergener, t.ex. björkpollen), utan den ger snarare också möjligheten till en helhetsbedömning av alla potentiella allergiutlösande substanser i blodserumet. Fastställandet av förhållandet IgE och IgG4 kan hjälpa läkarna i bestämmandet av specifika terapiförslag liksom också påvisa det positiva eller negativa förloppet av en specifik immunterapi. Fördelen av undersökningarna in Vitro är, att patienten under ingen tidpunkt kommer i kontakt med allergener och det därför inte finns någon risk att det utlöses en allergisk reaktion som en anafylaktisk chock.

Med allergier menar man en överkänslighet hos immunsystemet mot egentligen ofarliga, för kroppen främmande ämnen (=allergener).

Uppkomsten av en allergi kan inträffa i varje livsfas, om immunsystemet felaktigt tyder ett ämne som farligt och inleder en atypisk reaktion mot det.

För allergier finns det väldigt många olika utlösare. Till dessa räknas bl.a. följande:

  •  Gräs- och trädpollen
  • Animaliska produkter (djurhår eller hudflagor, kvalsteravföring)
  • Näringsmedel (från växt- eller djurriket)
  • Mögelsvamp och andra mikroorganismer
  • Kemiska substanser (t.ex. mediciner, konserveringsmedel)

 

Allergier har under de senaste århundradena varit på stark frammarsch. Enligt en uppskattning lider redan var tredje Europé av allergiska sjukdomar. Detta tillskrivs å ena sidan ändrade levnadsvillkor som t.ex. ökad hygien, å andra sidan den dagliga och ökade kontakten med miljögifter eller kemikalier. Därutöver spelar arvet en stor roll vid upp-komsten av allergier, vilket kunde visas i många studier. I familjer, där båda föräldrarna lider av allergier, är också barnen till 50% drabbade. Visserligen går endast den principiella tendensen till allergi i arv, men inte allergins konkreta prägling på vissa bestämda allergiutlösare.

 Hos barn förekommer särskilt under de första levnadsåren oftare näringsmedelallergier, som emellertid åter ofta avklingar i vuxen ålder. I gengäld lider vuxna oftast av pollen- eller husdammsallergier.

 

Ur de drabbas synvinkel delas allergierna huvudsakligen in i följande kategorier efter upptagningssätt:
  •  Inandningsallergier (t.ex. pollen, sporer , damm)
  • Näringsmedelallergier (frukt, grönsaker, animaliska produkter)
  • Läkemedelsallergier (t.ex. penicillin)
  • Allergier från insektsgifter (t.ex. bin, getingar)
  • Kontaktallergier (t.ex. metaller som nickel)
  • Parasitära eller mikrobiella allergier genom utlösarnas kroppspåverkan (t.ex. svampar, bakterier eller larver)

Vid första kontakten med allergenen kan immunsystemet utlösa en felreaktion, varigenom IgE-antikroppar bildas mot den motsvarande allergenen (=protein). Denna process kallar man också för sensibilisering. Den kan uppstå åratal före den första faktiska reaktionen (t.ex. vid insektsgiftallergier).

 

Genom upprepad exposition leder detta sedan till den egentliga allergiska reaktionen. Denna uppstår genom växelverkan mellan IgE-antikroppar, den utlösande allergenen och bestämda immunceller, de s.k. mastcellerna. Mastcellerna innehåller stora mängder av inflammationsfrämjande ämnen, som efter kontakt med allergenen lösgörs (t.ex. histamin).

 

Vilka symptom tyder på en allergi och hur yttrar de sig?

 

Allergins kännetecken skiljer sig framför allt genom den kroppsregion som drabbas av den allergiska reaktionen. De vanligaste symptomen på allergier är:

 

  • Ständig snuva, hösnuva

Redan minuter efter den första inandningen av pollen eller husdamm kan näsan börja klia, den typiska viljan att nysa sätter in och nässlemhinnan svullnar.

 

  • Bindhinneinflammation (Konjunktivitis), tårande ögon

Den allergiska bindhinneinflammation uppstår ofta i samband med hösnuva. Den subjektiva känslan kan liknas vid att man har ett främmande objekt i ögat. Ögonen tåras, bindhinnorna är röda, kliar och bränner. Ögonlock kan bli röda och svullna. Genom det irriterande kliandet och det därmed förbundna ögongnuggandet kan symptomen ytterligare försämras.

 

  • Andnöd, astma

När den allergiska reaktionen och den därmed förbundna lokala inflammationen övergår till lungorna uppstår ofta en allergisk astma. Genom att bronkerna blir trängre, svullnaden av slemhinnorna liksom den ökade produktionen av sekret i bronkerna kan plötsligt en begynnande massiv andnöd utlösas. Typiskt är också pipande andningsljud och slemhosta kort efter eller under kontakt med allergenen. Symptomen förstärks genom kroppslig ansträngning eller dålig luft (t.ex. cigarettrök).

 

  • Eksem, Neurodermatit, Nässelutslag (Urtikaria)

Inom hudens område yttrar sig allergin genom eksem, rodnad, blåsor eller blånader. Med hudirritationerna uppstår mestadels också ett starkt kliande, som emellertid vanligtvis upphör senast efter en dag. Då utlösarna för hudutslagen ofta är näringsmedel och barn snarare tenderar till näringsmedelallergier är de också oftare drabbade.

 

  • Cirkulationsbesvär, trötthet

Inflammationen i kroppen utlöst av de allergiska besvären kan hos många drabbade leda till generell apati eller trötthet. Ofta förstärks den ytterligare av mediciner, som t.ex. antihistamin.

 

  • Mag-tarm besvär

Även matsmältningen kan påverkas av en allergi. Illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré kan uppstå.

 

  • Anafylactisk chock

Den anafylaktiska chocken är allergins farligaste kännetecken och kan t.o.m. vara livshotande. Med detta menas en allergisk reaktion, som drabbar hela organismen. Ofta förekommande utlösare är insektsgift- eller läkemedelsallergier, då i det här fallet allergen fördelas i hela kroppen via blodomloppet. De drabbade lider av andnöd, cirkulationsrubbningar, i svåra fall t.o.m. av andningsuppehåll och cirkulationskollaps med döden som följd.